Second Chapter/II -är en grupputställning med konstnärer sprungna ur gatan
– ett arv från PHASE2, ett som delas med Banksy. Det handlar om samtida, parallella världar som möts, ser varandra och talar samma språk – med olika uttryck, röster och tekniker. Ett tempo finns där, det syns i alla discipliner: Mars upprepade linjer som dikterar, DETCHs repetitiva namn som blir monumentalt och tydliggör vad Second Chapter/II står för. Upprepningen drivs till perfektion – till igenkänning, av besatthet och i likhet med Helene Schjerfbecks återkommande självporträtt.
Ingen av dessa utövare visste i sin ungdom vad ett galleri var. Ingen visste hur man uttryckte sig, eller ens vad konst innebar. Just därför uppstår här en av de renaste, mest ärliga konstformerna. Det har gett dem en säregen prägel, en gemenskap, och skapat en tidsepok som endast framtiden kommer kunna förstå, uppskatta och sätta ord på.
Det som skedde i städer med tunnelbanesystem under 70- och 80-talet var så banbrytande att vi än idag inte fullt ut begriper dess konsekvenser. De var inte konstnärer för att de älskade sig själva. I stället var igenkänningen syftet – större än individen. Det var kollektivt. Det förenar gatukonstnärer som startade från samma punkt. De stod inte i centrum, de tog inte – de gav. Och i det finns en ärlighet. Den uppstår i det ögonblick pennan lyfts, sprayburken skakas och det offentliga rummet börjar tala. Det är något som inte kan återskapas inom institutionernas väggar. Gärningen är omedelbar, konstnären sekundär då betraktraren är huvudperson.
De här bildkonstnärerna var del av något unikt – och det förenar dem globalt. De delar ett eget språk, fött på gatan. De tog namn som skydd, som revolt – som identitet. Ett “nom de guerre”. Det blev en skola, en rörelse. Samhället svarade med rädsla, vilket förstärkte uttryckets kraft. Livet på gatan födde idéer, bilder, ord och texter som var så direkta och ärliga att de blev omöjliga att ignorera. Det är något unikt som konstnärer med samma ursprung delar med andra världen över. Det går inte att utbilda sig till, inte att hävda sig till, alla vet. Det fanns ett syfte större än individen – bilderna tillhörde betraktaren, och de var gratis.
I Second Chapter/II deltar också Max Stålhammar, vars närvaro speglar BLUNDLUNDs historia. Cyril Hellman sätter ord på det som kommer senare – ett accepterande av förövaren, grundat i väl studerad vetenskap. Cilla Ramnek bidrar med sin relation till gatan via pärlor hon finner på marken. Cleon Peterson fortsätter att skapa monumentala muralmålningar världen över. Maria Imaginario bygger vibranta, snabba skulpturer – likt spår av aerosolkonst. Yngre röster som Lenny Silver visar andra varianter, andra riktningar.
Allt detta samlas i BLUNDLUND – den gemensamma nämnaren, som genom sitt
Second Chapter/II binder samman verken och människorna. BLUNDLUND manifesterar utställningen Second Chapter/II
BLUNDLUND - Art Curator
Producerad i samarbete med Passagen, Linköping stad